Tidig uppstigning före tuppen. Det mesta packat men blöta kläder, tandborste och de sista prylarna trycktes ner i väskan och sedan försöka så smidigt som möjligt få över barnen till bilen. ”Överlämningen” av huset avklarat kvällen innan så vi kom iväg vid 6:40. Gott om tid kan man tycka när planet går 10:00 och det tar 50 min att köra vid normal trafik. Nu är det ju ”morgonrusning” vilket vi planerade lite marginal för.
Knappt halvvägs började rusningstrafiken. Vi hade ju anat att det skulle vara trångt men det här var galet. Hade det hänt nåt på vägen? Nope, bara en väldig massa bilar som ansluter från alla sidovägar till den ”stora” huvudvägen. Det stod mer eller mindre still och i alla rondellerna var det lite lätt kaos. Vi sneglar på klockan. Vi har marginaler. Kö kö kö. Vi hade marginaler. Google maps föreslog omvägar men vi höll oss till huvudleden. Jag hade räknat med att vara framme vid åttatiden för att hinna tanka och lösa allt med bilen. 8:35 kommer vi till terminalen. Ut med packning ungar och vuxna så de kan checka in och sedan snabbt iväg till hyrbilsstället. Ganska lugnt på flygplatsen som tur är och det gick smidigt att tanka och hitta hyrbilsfirman. Väl där förklara att däcket är trasigt (vi ringde igår och förvarnade). Inga problem men tiden tickade, nu vänta på shuttle bus tillbaka till terminalen. Kl 8:55. Ringer V och frågar hur det går och jag måste vara med och checka in min väska, incheckningen stänger 9:15. Shuttle busen kom och visste redan att jag hade bråttom. Han tog bakvägen via en grusväg så var vi vid terminalen 9:10. Pust. Allt var förberett så det var väl bara en check från personalen att inte checka in folks bagage som kanske inte kommer med. Allt lugnt? Nä då får min kära fru för sig att posta våra vykort som vi inte hunnit skriva. Frimärken var redan på korten men inte texten. Inte blir det bättre av att brevlådan är på den andra terminalen. Jag och Urve tog barnen medan Veronika sprang över. Passkontrollen gick bra och Veronika hann ikapp oss. Inga köer men säkerhetskontrollen vart lite struligare. Upp med all elektronik och alla vätskor var väl OK men Lisa vägrade gå själv. Hon klamrade sig fast i mig. När hon väl kom ner på golvet vägrade hon gå igenom metalldetektorn. Tur att det inte var mkt folk men stökigt när man själv fortfarande är stressad även om läget lugnat sig något. Jag och Veronika på var sin sida om detektorn och Lisa däremellan som vägrade trots hur mkt vi än lockade. Veronika fick till slut bära igenom Lisa och då pep det givetvis. Efter några extrakontroller och visitation senare av både mor och dotter så var vi igenom. Kl 9:35 var vi vid gaten som inte ens hade öppnat. Vi hann tom handla lite mer rom innan det var dags att gå på planet. Halvfullt plan så vi har bakre delen av kabinen för oss själva. Lisa sitter och pusslar med mormor, Oskar sover och äter hos Veronika. Dags att slappna av och sova bort morgonens stress. Nästa Florida!