Det tog en vecka efter tävlandet innan vi sågs igen. Nu vart det första hemmadejten och det hos mig. Jag körde på min kompis Jonas V säkra dejtingtips och bjöd på lasagne. Har för mig att den vart rätt så rinnig men blev inte dissad för det.
Den 5:e september fyller Veronika år och detta år blev det jag i egen ensam person som fick fira denna dag med henne. Det kändes ärofyllt. Efter ett kort hembesök och upptäckten av alla Kentskivor gick vi på mysig restaurang på Söder. Pirrigt men mysigt.
Några veckor senare var det dags för oss båda att tävla igen, nu i Stockholm halvmara. Mina föräldrar, Claes-Göran och Kerstin, var uppe i Stockholm så fick förklara att de eventuellt skulle få hälsa på ”en mycket trevlig tjej”, vilket de också gjorde. Veronika hade en sekundstrid med sin pappa Sven som kommit från Alsen för att också springa. Jag passade på att kliva fram och skaka hand. ”Kollega”, ”vän” eller något annat vet jag ej men det var iaf första mötet med svärfar.