Stranddag på sydvästra Martinique

Natten mot tisdag fick Oskar sin sista medicindos. Barnens ögon ser också bra ut nu. Däremot hostar hela familjen.

Johan sa igår att jag skriver så positivt och inte om allt som är jobbigt. Men jag har också fått höra att det låter som att vi har en jobbig resa och att alla bara är sjuka. Sanningen är den att det är lite både ock. Vi har varit och är lite krassliga, men inget som förstör semestern. Det är tufft att resa med barn, mycket gnäll och skrik, men också mycket härliga och bra stunder. Och det är de bra tillfällena vi kommer minnas. Är man ute och reser en månad kan man heller inte räkna med att allt ska gå problemfritt.

Även tisdagen inleddes med en omgång tvätt. Sedan tog vi bilen för att utforska stränderna på sydvästra ön. 

Vi körde förbi Le Diamant, som är en väldigt karakteristisk hög klippa ute i havet. Vägarna slingrade sig genom regnskogen tills vi kom till Grande Anse d’ Arlet, där vi hade tänkt göra dagens första stopp, men barnen sov och vi hittade ingen bra plats att parkera, så vi fortsatte till Anse Dufour, där vi hade tänkt göra dagens andra stopp. Lisa fortsatte sova när vi la ner henne i vagnen. Vi promenerade ner till stranden och nu var det redan lunchdags. Tiden bara springer iväg om dagarna. 

Det blev bara en strand för oss den här dagen, men det var en fin strand med väldigt klart vatten i en liten mysig fiskeby. Lisa var i vattnet i princip hela tiden. Ett tag badade vi alla fyra, men annars turades jag och Johan om att hänga med Oskar på stranden. Oskar sov också ett tag i tältet. Väldigt bra att vi kunde låna det.

Efter några timmar packade vi in oss i bilen igen. Vi åkte upp till Pointe du Bout. Oskar behövde äta och Johan hade köpt croissanter (vi är trots allt i Frankrike). Tänkte sätta oss på nån bänk och äta dem och titta ut över havet. Oskar hade somnat och vi hittade ingen bra plats att sitta så efter ett ganska kort stopp i hamnen åkte vi vidare till Les Trois-Îlets, där vi tänkte äta middag. Nere vid vattnet hittade vi en lekplats där Lisa fick leka av sig och sen blev det mat på ett lokalt snabbmatsställe.

Lisa höll sig vaken tills vi kom tillbaka till hotellet och även denna kväll ville hon höra ”franska boken”.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *